Falcon 9
| Falcon 9 | |
.jpg) Falcon 9:s första bemannade uppskjutning, SpX-DM2 | |
| Fakta | |
|---|---|
| Tillverkare | SpaceX |
| Land | USA  |
| Kostnad per uppskjutning | $ 74 miljoner[1] |
| Mått | |
| Höjd | 70 m |
| Diameter | 3,7 m |
| Massa | 549 054 kg |
| Antal steg | 2 st |
| Kapacitet | |
| Nyttolast till LEO | 22 800 kg (ej återanvändbar) |
| Nyttolast till GTO | 8 300 kg (ej återanvändbar) |
| Nyttolast till Mars | 4 020 kg (ej återanvändbar) |
| Familj | |
| Föregångare | Falcon 1 |
| Historik | |
| Status | Aktiv |
| Uppskjutningsplatser | LC-39A Kennedy Space Center SLC-40 Cape Canaveral Space Force Station |
| Uppskjutningar | 633 |
| Lyckade | 630 |
| Misslyckade | 2 |
| Delvis misslyckade | 1 |
| Annan | 1[a] |
| Landning | 585 |
| Jungfrufärd | 4 juni 2010 |
| Första steget - | |
| Motorer | 9 x Merlin |
| Kraft | 7 607 kN |
| Andra steget - | |
| Motorer | 1 x Merlin vakuum |
| Kraft | 981 kN |
Falcon 9 är en delvis återanvändbar amerikansk bärraket i två steg designad av SpaceX. Första uppskjutningen gjordes från SLC-40 vid Cape Canaveral Space Force Station den 4 juni 2010. Båda stegen drivs av Merlin raketmotorer som bränner flytande syre (LOX) och raketbränsle (RP-1) som är en mycket raffinerad form av fotogen.
Den första uppskjutningen med människor ombord gjordes den 30 maj 2020, då en Falcon 9-raket sköt upp en Dragon-kapsel på en flygning kallad SpX-DM2.
Återanvändning
[redigera | redigera wikitext]Landa raketsteg
[redigera | redigera wikitext]Efter flera försök att landa raketens första steg på en ombyggd pråm, ett så kallat Autonomous spaceport drone ship (ASDS), ute på Atlanten, som alla slutade med totalförstörda raketsteg, lyckades man den 22 december 2015 landa första steget på land. Den 8 april 2016 lyckades man även landa ett första steg på ett ASDS ute på Atlanten. De flesta av de över 500 landningarna har varit till havs på ett ASDS. SpaceX har tre ASDS, på västkusten används Of Course I Still Love You och på östkusten används Just Read The Instructions och A Shortfall Of Gravitas. På land finns flera landningsplatser: LZ-4 vid SLC-4W i Kalifornien, LZ-40 vid SLC-40 och LZ-2 och tidigare LZ-1 vid SLC-13 i Florida.
.jpg)
Återanvända raketsteg
[redigera | redigera wikitext]Första steget av Falcon 9 är designad för att vara återanvändbar medan det andra steget inte är det.[2] Den första återanvändningen skedde i mars 2017, stegets andra uppskjutning och landning var lyckad. Den andra återanvändningen skedde i juni 2017 och var också lyckad. Den tredje återanvändningen var i november 2018 och var med en Block 5-variant. Sedan dess har över 500 återanvändningar skett.[3] Fler än 10 första steg har skjutits upp minst 20 gånger och 4 har använts 30 eller fler gånger. Den kortaste tiden mellan uppskjutningar av ett individuellt raketsteg är 9 dagar.[4]
Återanvända noskoner
[redigera | redigera wikitext]Noskonen på Falcon 9 skyddar lasten under uppskjutningen genom atmosfären. Noskonen, som består av två halvor, separeras efter cirka tre minuter. Noskons halvorna återinträder sedan kontrollerat atmosfären och använder varsin fallskärm för att säkert landa i havet. Ett fartyg lyfter sedan upp de flytande halvorna ur havet med stora kranar och tar dem tillbaka till land för återanvändning.[3][5] SpaceX har återanvänt vissa noskons halvor fler än 30 gånger.[6]
Versioner
[redigera | redigera wikitext]
Arbetet med att förbättra raketen har givit flera versioner av raketen.
Falcon 9 v1.0
[redigera | redigera wikitext]Den första versionen av Falcon 9 användes 5 gånger mellan 4 juni 2010 och 1 mars 2013. Raketen hade en startvikt på 333 400 kg och vid uppskjutning från SLC-40 Cape Canaveral Air Force Station, Florida kunde den placera 10 450 kg i omloppsbana runt jorden.
Falcon 9 v1.1
[redigera | redigera wikitext]Den 29 september 2013 gjordes den första uppskjutningen av version 1.1. Denna version har större lyftförmåga än version 1.0. Den väger 60 % mer än sin föregångare och kan placera 13 150 kg i omloppsbana runt jorden.
Falcon 9 v1.2 "Full Thrust"
[redigera | redigera wikitext]Den 22 december 2015 gjordes den första uppskjutningen av version 1.2. I början av 2017 startade SpaceX göra stegvisa förändringar av Falcon 9 Full Thrust-versionen, kallade dem för "Block 4". Den innehåller inkrementella motorstöduppgraderingar som leder till den slutliga planerade drivkraften för Block 5. Första flygningen av den fullständiga Block 4-designen (första och andra steget) var NASA CRS-12-uppdraget den 14 augusti 2017[7].
Falcon 9 Block 5
[redigera | redigera wikitext].jpg){kind=spacer}
Är en vidareutveckling av Falcon 9 v1.2. Ändringarna gör bland annat att raketen är säkrare för bemannade uppskjutningar och underlättar för återanvändningen av raketens första steg.[8] Block 5 skiljer sig visuellt från tidigare versioner genom svarta landningsben och mellansteg. Utav över 400 Block 5-uppskjutningar har en varit misslyckad. Alla förutom 2 återanvändningar av Falcon 9 har varit med Block 5. Alla bemannade uppskjutningar har varit med Block 5.
Varianter
[redigera | redigera wikitext]
Dragon
[redigera | redigera wikitext]Falcon 9 används för uppskjutningar av SpaceX egna rymdfarkost Dragon 2 och tidigare Dragon 1. I denna konfiguration används inte noskonen.
Återanvändbarhet
[redigera | redigera wikitext]Falcon 9 kan skjutas upp i olika grader av återanvändbarhet beroende på uppdragets krav. Återanvändbar konfiguration används för majoriteten av uppdragen. De flesta uppdrag kräver att första steget landar på ett ASDS till havs. För mindre krävande uppdrag kan första steget återvända direkt till land (RTLS). För de mest krävande uppdragen kan första steget skjutas upp utan grid fins och landningsben i "expendable"-konfiguration, det vill säga ej återanvändbar.[9]
Falcon Heavy
[redigera | redigera wikitext]Falcon Heavys första steg består av tre parallellt sammankopplade första-steg från Falcon 9. Detta ökar maximala nyttolasten till LEO med 41 ton och med 18,4 ton till GTO jämfört med Block 5.[10] Falcon Heavy kan skjutas upp i olika grader av återanvändbarhet likt Falcon 9.
Falcon 9 Air
[redigera | redigera wikitext]Falcon 9 Air var en föreslagen variant av Falcon 9. Planen var att avfyra raketen från ett flygplan på hög höjd.
Haveri och incidenter
[redigera | redigera wikitext]CRS-7, den nittonde uppskjutningen av en Falcon 9, den 28 juni 2015, slutade i haveri efter 2 minuter och 19 sekunder. Nyttolasten bestod av en SpaceX Dragon med förnödenheter för den internationella rymdstationen.
Ett andra haveri skedde den 1 september 2016 under ett rutintest av raketen. Ett fel i raketens andra steg gav upphov till en explosion som ledde till att hela raketen och dess nyttolast, satelliten Amos-6 förstördes. Startplattan SLC-40 vid Cape Canaveral skadades allvarligt. Detta ledde till att reparationer behövde göras men i slutet av 2017 var SLC-40 klar att användas igen.
Den 12 juli 2024 under Starlink 9-3, en uppskjutning av 20 av SpaceX:s egna Starlink satelliter, misslyckades andra stegets Merlin Vakuum motor att återstarta för att höja omloppsbanas lägsta punkt.[11] Det var den 354:e uppskjutningen av Falcon 9 och det första misslyckandet med Block 5 varianten.[12]
Data
[redigera | redigera wikitext]| Version [13] | Falcon 9 v1.0 (avvecklad) |
Falcon 9 v1.1 (avvecklad) |
Falcon 9 v1.2 (avvecklad) |
Falcon 9 Block 4 (avvecklad) |
Falcon 9 Block 5 (aktiv) |
|---|---|---|---|---|---|
| Steg 1 | 9 × Merlin 1C | 9 × Merlin 1D | 9 × Merlin 1D FT (uppgraderad) |
9 × Merlin 1D FT (uppgraderad) |
9 × Merlin 1D FT |
| Steg 2 | 1 × Merlin 1C Vakuum | 1 × Merlin 1D Vakuum | 1 × Merlin 1D Vakuum (uppgraderad) |
1 × Merlin 1D Vakuum (uppgraderad) |
1 × Merlin 1D Vakuum FT |
| Max höjd (m) | 54,9 | 68,4 | 70,0 | 70,0 | 70,0 |
| Diameter (m) | 3,66 | 3,66 | 3,66 | 3,66 | 3,66 |
| Noskon diameter (m) | - | 5,2 | 5,2 | 5,2 | 5,2 |
| Kraft (kN) | 3 807 | 5 885 | 6 806 | ? | 7607 |
| Massa (ton) | 333 | 506 | 541 | 541 | 549 |
| Last till LEO (kg) | 10 450 (från Cape Canaveral) |
13 150 (från Cape Canaveral) |
22 800 (från Cape Canaveral) |
22 800 (från Cape Canaveral) |
22 800 |
| Last till GTO (kg) | 3 400 | 4 850 | 8 300 | 8 300 (ej återanvändbar) 5,500 (återanvändbar) |
8 300 (ej återanvändbar) 5,500 (återanvändbar) |
| Last till TMI (kg) | ? | ? | 4 020 | ? | ? |
| Last till Mars (kg) | ? | ? | 4 020 | ? | 4 020 |
Uppskjutningar
[redigera | redigera wikitext]2023 hade SpaceX målet att uppnå 100 uppskjutningar under året, vilket var mer än någon annan raket utfört under ett år. SpaceX utförde 2023 96 uppskjutningar av Falcon raketer (Falcon 9 och Falcon Heavy) varav 91 var med Falcon 9. Detta var rekordet för antalet uppskjutningar av en raket under ett år. 2024 ökade detta till 134 uppskjutningar av Falcon raketer under året (varav 132 Falcon 9), målet hade då varit 148 uppskjutningar. 2025 skedde 165 uppskjutningar av Falcon 9. Målet för 2025 var från början 175-180 uppskjutningar men justerades senare ned till 170 och senare 165 uppskjutningar.[14]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor och referenser
[redigera | redigera wikitext]Fotnoter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”CAPABILITIES & SERVICES” (på engelska) (
PDF). SpaceX. https://www.spacex.com/assets/media/Capabilities&Services.pdf. Läst 1 mars 2026. - ↑ ”Elon Musk interview at MIT, October 2014”. https://www.youtube.com/watch?v=y13jbl7ASxY&t=14m20s. Läst 14 juli 2016.
- 1 2 ”Falcon 9:s officiella webbplats”. https://www.spacex.com/vehicles/falcon-9/. Läst 31 december 2025.
- ↑ ”Next Spaceflights webbsida för återanvändbara raketsteg/farkoster”. https://nextspaceflight.com/rockets/reuse/. Läst 9 juli 2025.
- ↑ ”Fairing Recovery” (på amerikansk engelska). spaceOFFSHORE. https://space-offshore.com/fairing-recovery/. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”#Falcon9 fairing halves of #Starlink 6-101 #Space #SpaceX”. 30 januari 2026. https://x.com/_rykllan/status/2017311240675020824. Läst 1 februari 2026.
- ↑ ”SpaceX Falcon 9 launches CRS-12 Dragon mission to the ISS – NASASpaceFlight.com” (på amerikansk engelska). www.nasaspaceflight.com. https://www.nasaspaceflight.com/2017/08/spacex-falcon-9-launch-crs-12-dragon-mission-iss/. Läst 10 maj 2018.
- ↑ ”NASAs presskonferens från LC39A vid Kennedy Space Center”. https://www.youtube.com/watch?v=xjXYSJF-7Cs?t=17m12s. Läst 27 mars 2017.
- ↑ ”Falcon Payload User's Guide” (på amerikansk engelska) ( PDF). SpaceX. 9 maj 2025. https://www.spacex.com/assets/media/falcon-users-guide-2025-05-09.pdf. Läst 1 mars 2026.
- ↑ ”Falcon Heavy” (på engelska). SpaceX. Arkiverad från originalet den 19 juni 2025. https://web.archive.org/web/20250619123812/https://www.spacex.com/vehicles/falcon-heavy/. Läst 11 juli 2025.
- ↑ ”SpaceX:s webbsida om Starlink 9-3 uppskjutningen”. https://www.spacex.com/launches/mission/?missionId=sl-9-3. Läst 9 juli 2025.
- ↑ ”Falcon 9 Block 5 | Starlink Group 9-3” (på engelska). nextspaceflight.com. https://nextspaceflight.com/launches/details/7524/. Läst 9 juli 2025.
- ↑ ”List of Falcon 9 first-stage boosters” (på engelska). Wikipedia. 2018-05-10. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=List_of_Falcon_9_first-stage_boosters&oldid=840491690. Läst 10 maj 2018.
- ↑ ”List of Falcon 9 and Falcon Heavy launches” (på engelska). Wikipedia. 2025-12-31. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=List_of_Falcon_9_and_Falcon_Heavy_launches&oldid=1330449404. Läst 31 december 2025.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
.jpg)
- ↑ AMOS-6 olyckan före uppskjutning
<ref>-taggar finns för en grupp vid namn "not", men ingen motsvarande <references group="not"/>-tagg hittades